Dropbox är en site som erbjuder gratis hårddiskutrymme, två gigabyte som grund att börja med, helt gratis till sina användare.
Utöver ett webbgränssnitt finns även en applikation att ladda ner till datorn som gör det hela ännu lite smidigare.
Tjänsten är perfekt för att göra backups eller dela stora som små filer med andra.
Jag hittade Ubiquity på Mozilla Labs sida för några dagar sedan och blev slagen hur smart genomtänkt det är.
Ok, men vad är Ubiquity?
Ubiquity är ett litet instickningsverktyg till Firefox som samlar alla tjänster du kan tänkas behöva (det är under utveckling och har än så länge ganska begränsat utbud) för att sen låta användaren själv skapa smarta mash-ups och kombinationer av tjänster. Allt sker i ett textbaserat kommandofönster.
Det fascinerande med verktyget är hur man vänder på användningen av internet. Från att traditionellt söka information genom att hoppa från sida till sida till att i en och samma miljö samla in all information från de olika sidorna.
Ta som exempel att jag planerar att äta middag med en kompis på Mississippi Inn på Södermalm på torsdag kväll. Det behövs en rad olika tjänster och verktyg från olika sidor för att få till stånd en sådan kväll.
Först och främst måste jag maila min kompis och berätta om planerna. Det gör jag kanske från mitt konto på Google Mail.
Vidare behöver jag hitta en karta med t ex Google Maps så min kompis hittar dit.
Vill min kompis veta vad det är för slags mat som serveras så behövs en länk till en matrecension från en tredje sida.
Självklart måste jag boka in det hela i min kalender som jag har på ytterligare en sida på nätet.
När man tänker efter är det egentligen ganska bökigt med internet.
Vad Ubiquity gör är att man inte behöver besöka alla siter längre, utan instickningsverktyget plockar fram den informationen jag behöver, direkt från browsern. På så vis kommer siterna till mig istället för traditionellt att jag går till siterna.
Läs mer om Ubiquity här.
Den senaste tiden har det börjat dyka upp fler och fler webbaserade verktyg för att skapa och testa CSS-kod. De jag har funnit mest användbara är bland annat Grid Designer som jag tidigare tipsat om för att skapa kolumner och snabba layouter.
När det gäller typografi är ett av mina favoritverktyg utan tvekan TypeTester. SIten låter dig testa din typografi, enkelt fördelat i tre spalter för att ställa olika typsnitt och vikter mot varandra. Ett klart plus i dessa CSS3-tider är att man kan även testa de lokalt installerade typsnitten och inte bara de vanliga standard webbtypsnitten.
Den typografiska måttenheten Em är egentligen en relativ storlek. Den baseras på hur bred bokstaven “M” är i ett typsnitt. Kort och gott så varierar hur mycket 1 em är beroende på vilket typsnitt du väljer att använda. Till exempel har Arials M en annan bredd än Times New Romans. På webben är det dock inte så enkelt, då olika parametrar måste räknas in (så som hur olika webbläsare tolkar typsnitt, personliga inställningar med mera) för att få typsnitt att uppfattas så bra som möjligt. Generellt sett kan man utgå från att 1 em är lika mycket som 16 px.
1 em = 16 px
0.88 em = 14 px
0.75 em = 12 px
0.625 = 10 px
Varför ska man då använda em och inte px när det är så omständigt? Vill man kunna skapa storleksskalbara siter, vilket kan vara bra för synskadade eller om du helt enkelt ska hålla en presentation, så är tyvärr inte px något bra alternativ. Boven heter Internet Explorer 6 och webbläsaren kan inte förstora upp, eller förminska ner, typsnitt som anges i pixelmått. Med det webbaserade verktyget Em Calculator får man bättre koll på storlekarna genom att konvertera px till em. Man kan även nästla flera noder och är ett utmärkt verktyg för att bygga upp din CSS.
När jag ändå har varit inne på ämnet CSS 3 så tänkte jag fortsätta med lite på det spåret. De senaste årens “riktlinjer” för design på nätet har mångt om mycket handlat om Web 2.0 och de karaktäristiska dragen som detta lite tråkigt har fått axla. Vi är alla bekanta med rundade hörn, transparens och skuggor. Metoderna för att framställa detta har varit en kombination av Photoshop och CSS2.
I den senaste versionen av CSS har man anammat mycket av det formspråket. Nättidningen Smashing Magazine listar fem användbara tekniker som man kan räkna med kommer användas flitigt framöver. Mer matnyttigt kan man hitta på siterna CSS3.com och CSS3.info.
CSS3 är fortfarande i utvecklingsstadiet och därför har inte alla webbläsare stöd för alla metoder än, dessutom har olika webbläsare olika sätt att anropa metoderna på. Lite absurt kan det bli när man tikar på t ex border-radius:
.boxRound {
background-color: #F4F4F4;
-moz-border-radius: 5px;
-khtml-border-radius: 5px;
-webkit-border-radius: 5px;
border-radius: 5px;
border: 1px solid #CCC;
padding: 10px;
}Till och från använder jag den ypperliga danska siten Grid Designer när jag ska rita upp mina grider. Det är verkligen en supersite i all sin enkelhet, och ett verktyg som borde vara standard i program som Dreamweaver och Photoshop.
I CSS (Cascading Style Sheets) version 3 finns numera möjligheten att använda egna typsnitt på serversidan. Metoden kallas för @font-face.
Ni som har lite nyare webbläsare Safari 3.2 eller Mozilla Firefox 3.1 kanske redan har lagt märke till att min portfolio och denna sidan använder lite andra typsnitt än vad man är van vid att få se på nätet.
Kursivschrift används för rubriker och ledtexter
Museo medium används för brödtext.
Kursivschrift blev jag förälskad i när jag hittade tidningen Lula Magazine. Typsnittet har lite fula versaler, men precis som tidningen Lula har gjort så går det ju att rita om dem. På senare tid har jag sett att typsnittet har förekommit i Vings reklamer som Forsman&Bodenfors tagit fram.
Museo är ett typsnitt under utveckling och görs av holländaren Jos Buivenga. Schysst som Jos är så har han släppt några vikter helt gratis för användning innan typsnittet är helt färdigställt.
Jag installerade Wordpress på mitt eget webbhotellkonto. Det fanns en installation så det va bara att aktivera. Enkelt och snabbt! Men varför kan inte webbhotell hålla sig ajour och tillhandahålla nya versoner av bloggverktyg. Det jag använder nu har ett par år på nacken och tyvärr finns inte alla godsaker som text- och bildhantering samt att jag inte kan ta del av den stora mängden plug-ins som finns (då de fungerar främst i senare versioner).
Håller du på med Wordpress själv kan det vara värt att kolla in utvecklingssiten wordpress.org
